1 step forward, 2 steps back
Igår kväll mådde jag bra, tänkte att det här ska nog gå rätt okej ändå. Kommer ju såklart att ta tid men så länge jag sysselsätter mig är det lugnt.
Men idag har jag vart sysselsatt stor del av dagen, men mår ändå lika piss nu på kvällen.
Kollade på Providence imorse och sen kunde jag inte sluta gråta. Vad jag insåg av den händelsen är att program som innehåller kärlek kanske inte är den bästa idén.
Gick i alla fall till Julia vilket är en ganska lång promenad och det var skönt.
Sen ner på stan och försöka lämna tillbaks armbandet, men såklart var det repor på det så nu sitter jag på ett killarmband som jag gett till Robert en gång i tiden och absolut inte vill ha kvar.
Nån som är intresserad? Kostade rätt mycket från början men jag är öppen för förhandlingar.
Sen kom Johan hit och vi åt lunch, kollade på studentpresenter och kläder inför kvällen.
Och sen trodde jag att jag skulle jobba på simskolan, men då ställde vi in det pga krångel så det blev till att sitta i entrén och förklara för alla föräldrar och deras barn varför det inte var nån simskola och hur vi skulle lösa det med pengar osvosv. Fick faktiskt bara en riktigt ordentlig utskällning, men tyvärr kom den sist och tog ner humöret totalt.
För jag o Agnes hade de ändå rätt trevligt när vi satt där :)
Snart är det dags för fest.
Jag är totalt opepp, fryser och saknar Robert. Eller närhet rent allmänt, för jag har en kandidat som absolut skulle kunna få hålla om mig hela kvällen men han sa nej till festen.
Så den stora frågan just nu är väl, är det just enbart Robert jag vill vara med eller fungerar vilken kille som helst som är det minsta mysig och uppskattande? Jag vet inte riktigt.
Med det här menar jag inte alls att jag är över honom och inte kär längre, det kommer ta ett tag, men just saknaden efter närhet kan ju egentligen nån annan lika gärna bota.
Nu ska jag hitta på nåt annat.
Men idag har jag vart sysselsatt stor del av dagen, men mår ändå lika piss nu på kvällen.
Kollade på Providence imorse och sen kunde jag inte sluta gråta. Vad jag insåg av den händelsen är att program som innehåller kärlek kanske inte är den bästa idén.
Gick i alla fall till Julia vilket är en ganska lång promenad och det var skönt.
Sen ner på stan och försöka lämna tillbaks armbandet, men såklart var det repor på det så nu sitter jag på ett killarmband som jag gett till Robert en gång i tiden och absolut inte vill ha kvar.
Nån som är intresserad? Kostade rätt mycket från början men jag är öppen för förhandlingar.
Sen kom Johan hit och vi åt lunch, kollade på studentpresenter och kläder inför kvällen.
Och sen trodde jag att jag skulle jobba på simskolan, men då ställde vi in det pga krångel så det blev till att sitta i entrén och förklara för alla föräldrar och deras barn varför det inte var nån simskola och hur vi skulle lösa det med pengar osvosv. Fick faktiskt bara en riktigt ordentlig utskällning, men tyvärr kom den sist och tog ner humöret totalt.
För jag o Agnes hade de ändå rätt trevligt när vi satt där :)
Snart är det dags för fest.
Jag är totalt opepp, fryser och saknar Robert. Eller närhet rent allmänt, för jag har en kandidat som absolut skulle kunna få hålla om mig hela kvällen men han sa nej till festen.
Så den stora frågan just nu är väl, är det just enbart Robert jag vill vara med eller fungerar vilken kille som helst som är det minsta mysig och uppskattande? Jag vet inte riktigt.
Med det här menar jag inte alls att jag är över honom och inte kär längre, det kommer ta ett tag, men just saknaden efter närhet kan ju egentligen nån annan lika gärna bota.
Nu ska jag hitta på nåt annat.
Kommentarer
Trackback