God (riktigt kass) morgon
Sov från typ halv tolv till halv tio idag. Det känns skönt, färre timmar att döda då.
För just för tillfället räknar jag dagarna så, nu är det till exempel två timmar och tio min tills jag ska se på Providence. På två timmar och tio min skulle jag kunna städa mitt rum (då dammsuga ordentligt, damma några hyllor), gå ner på stan och lämna tillbaks armbandet (vilket jag egentligen inte vågar göra själv för risken att bryta ihop inne på affären), läsa Snö, börja montera ihop mitt nya skrivbord osvosv. Två timmar är egentligen väldigt kort tid, men idag, för mig, känns det som en lång evighet.
Försökte faktiskt äta frukost idag, men det var en ganska dålig idé. Fick slänga hälften för jag började må mer illa än innan, när man normalt slutar må illa av att äta.
Men som tur är för min hälsa vet jag av erfarenhet från igår att till slut tar hungern över paniken/sorgen/förvirringen och jag vill till slut äta. Och ett mål mat om dagen är absolut bättre än ingenting.
Alla mina kompisar är väldigt intelligenta när det kommer till att det tog slut.
Jag har fått höra att han har lekt med mina känlor för mycket (sant, men jag har ju accepterat de)
Att jag förtjänar bättre (hej klyscha)
Att det kommer bli roligare i Spanien för jag inte behöver längta hem (väldigt väldigt sant faktiskt)
Att det här till och med skulle kunna vara bra för oss, för då slipper vi sakna varandra i Spanien och kanske hittar tillbaks sen
och så vidare..
Inatt drömde jag om att jag fick ett långt sms från Robert där han förklarade.
Det var en massa smileys som tog upp hela skärmen men en del fick jag fram (hata att till och med när jag drömmer lägger jag in saker så jag inte förstår?!?!)
Bland annat sa han det där med Spanien, att vi kanske har förändrats så pass när jag kommer hem att de funkar
En annan grej va att han bekräftade en av orsakerna till varför jag tror att det tog slut, nånting jag helst inte vill skriva här för det är alldeles för jobbigt.
Men jag får väl helt enkelt acceptera att det är såhär det är.
Tror för övrigt att kolla på Providence är en väldigt dålig idé, jag gråter alldeles för ofta till det programmet (a)
För just för tillfället räknar jag dagarna så, nu är det till exempel två timmar och tio min tills jag ska se på Providence. På två timmar och tio min skulle jag kunna städa mitt rum (då dammsuga ordentligt, damma några hyllor), gå ner på stan och lämna tillbaks armbandet (vilket jag egentligen inte vågar göra själv för risken att bryta ihop inne på affären), läsa Snö, börja montera ihop mitt nya skrivbord osvosv. Två timmar är egentligen väldigt kort tid, men idag, för mig, känns det som en lång evighet.
Försökte faktiskt äta frukost idag, men det var en ganska dålig idé. Fick slänga hälften för jag började må mer illa än innan, när man normalt slutar må illa av att äta.
Men som tur är för min hälsa vet jag av erfarenhet från igår att till slut tar hungern över paniken/sorgen/förvirringen och jag vill till slut äta. Och ett mål mat om dagen är absolut bättre än ingenting.
Alla mina kompisar är väldigt intelligenta när det kommer till att det tog slut.
Jag har fått höra att han har lekt med mina känlor för mycket (sant, men jag har ju accepterat de)
Att jag förtjänar bättre (hej klyscha)
Att det kommer bli roligare i Spanien för jag inte behöver längta hem (väldigt väldigt sant faktiskt)
Att det här till och med skulle kunna vara bra för oss, för då slipper vi sakna varandra i Spanien och kanske hittar tillbaks sen
och så vidare..
Inatt drömde jag om att jag fick ett långt sms från Robert där han förklarade.
Det var en massa smileys som tog upp hela skärmen men en del fick jag fram (hata att till och med när jag drömmer lägger jag in saker så jag inte förstår?!?!)
Bland annat sa han det där med Spanien, att vi kanske har förändrats så pass när jag kommer hem att de funkar
En annan grej va att han bekräftade en av orsakerna till varför jag tror att det tog slut, nånting jag helst inte vill skriva här för det är alldeles för jobbigt.
Men jag får väl helt enkelt acceptera att det är såhär det är.
Tror för övrigt att kolla på Providence är en väldigt dålig idé, jag gråter alldeles för ofta till det programmet (a)
Kommentarer
Trackback
